Aktuellt i februari 2010
Senaste nyheten överst.
|
Reserapport |
|
Igår avslutade vi vår vistelse i skolan.
Vi hann med mycket av det vi tänkt oss. Hittade 5 barn med trolig hörselskada som ska få hjälp av en klinik i
Sotik. Någon hade lite problem med synen. En rapport från gruppen kommer! Vi tror att alla var nöjda med vårt
jobb och den återkoppling som varje lärare fick. Även rektor samson fick höra resultat.
|
|
Stjärnhimlen över Kabondo |
|
Vill du veta vilka stjärnor och stjärnbilder som strålar över Kabondo? Tag då en titt i vårt arkiv under 'Att resa till Kabondo'. Bilden visar läget den 15 i aktuell månad. Den kommer att uppdateras varje månad. Ingemar Strid har lovat att förse oss med nya stjärnkartor. |
|
Norrköpingskonserten den 14 februari |
|
På Alla Hjärtans Dag hade sånggruppen Men och jazzsångerskan Jenny Johansson med kompgrupp konsert i Hörsalen i centrala Norrköping. Ett otroligt fint evenemang som hade lockat nästan 250 besökare och gav ett överskott till barnen i Kenya på över 20 000:-. Dessutom gav Norrköpingssektionens försäljning av Kazuri-smycken ca 2 000:- så dagen var även ekonomiskt mycket lyckad. Sånggruppen Men har stött oss i många år och det är kul att de fortfarande kommer ihåg oss när de blivit berömda (Kolmårtdstroll i Talang 2009- gick till final). Jenny Johansson fick Rotarys musikstipendium förra året. Tack alla Ni som gjorde detta möjligt och ett särskilt tack till Men. |
|
Ny spis på plats |
|
Förstora bilderna: Margret lagar mat eller Spisen |
|
D-uppsats med input från Kabondo |
|
Karin Engelholm var nere i Kenya och forskade om barnen för sin magisteruppsats. Hon till bringade en hel del tid i vår by och skola. Så här skriver hon: "Min tid i Kenya var oförglömlig på alla sätt. Jag är så otroligt glad och tacksam för vad jag fick vara med om. Det var stundtals krävande och jobbigt på många sätt, främst kämslomässigt, samtidigt också inspirerande och hjärtligt. Jag blev så väl bemött i byn och på skolan. Du kan ju fråga om killarna på skolan har blivit besegrade i pingis av en svensk tjej nångång, för det var något som blev lite av en snackis och genererade i många skratt! Jag höll mig oväntat frisk, jag fick en infektion i njurarna 2 dagar innan hemfärd. Det var lite läskigt och gjorde en hel del ont men nu förtiden ser jag det bara som ännu en erfarenhet. Jag bodde till största delen hos en kenyansk kvinna, vars man forskar här på universitetet. Vi hade så otroligt roligt tillsammans och jag fann en sann vän i henne. Jag var också ute och reste, upplevde Masaii Mara och soliga dagar i Mombasa. 8 veckor jag aldrig kommer glömma, helt klart! Min studie gick också bra. jag undersökte huruvida barn (11-14) skillde sig åt i social och emotionell anpassning beroende på om de hade 0, 1 eller 2 föräldrar kvar i livet. Föräldrarna som gått bort hade alla dött i AIDS. Jag fann att det inte fanns många skillnader mellan grupperna (alltså beroende på föräldrastatus) som jag hade trott. Därmed visste jag ju inte om barnen mådde "lika bra" eller "lika dåligt", så jag testade för det också och fann då att hela 58% av barnen (alla 3 grupperna sammanslaget) fick lika dåliga siffror som slutenvårdspatienter får i I-länder. Alltså en majoritet av barnen (ca. 130st i hela gruppen) mådde lika dåligt som patienter gör inom slutenvården i i-länder. Jag hoppas att jag kunde beskriva detta på ett begripligt sätt? Status idag är att jag faktiskt precis fått min Magisterexamen och också precis fått jobb. Jag jobbar numera på Örebro Universitet i ett forskningsprojekt som heter ESTER. Min fasta övertygelse sedan Kenyaäventyret är att inget är omöjligt, bara man har motivationen och viljan. Jag tror och hoppas att jag en dag kommer att åka tillbaka till Kenya, kanske som privatperson eller för någon organisation/tjänst. Min tid berörde mig mycket och påverkar min vardag än idag!" |
Äldre notiser |
